Tänk om tomten hade kommit också

Julafton för Tarsan var ingen fröjdsam affär. Han gick ut strax efter åtta på morgonen och lät sig inte fångas förrän vid fem på kvällen. Innan dess var jag ut flera gånger och försökte locka in honom men han gömde sig under grannens hus varje gång jag eller nån annan kom i närheten. Han är alldeles livrädd för Johan och inte blev det bättre när farmor besökte. Antagligen valde han därför att spendera dagen och kvällen utomhus i säkerhet. Efter att jag lyckats fånga honom gick han och gömde sig bland tvätten och syntes inte av förrän framåt småtimmarna.

På nyårsafton går han inte ut alls.

Tusse

Jag saknar Tusse nåt förskräckligt nu på vintern, och speciellt julen. Han brukade följa med mig till min atelje/lekstuga och sova på hyllan medan jag påtade på. Jag har inte suttit där en enda gång sen han gick bort. Jag flyttade hela min verksamhet in i huset istället. Det är bara för trist att sitta där utan honom.

Snart fyller han år också. Världens bästa lurv.

Foton!

Tarsan blir fan bara större och större, men jag antar att det ingår. Lite nya bilder är på sin plats.











Tyvärr har han också utvecklat damp eller motsvarande. Han blir helt crazy och river sönder saker och äter bomull och toapapper bl.a. Det är tur att jag är djurvän.

Ute och skuttar

Nu är Tarsan ute själv på dagarna, ett par timmar. Man behöver inte ha dörren öppen längre. Första gången jag stängde den hoppade han med huvudet före rakt in i köksfönstret men då fick han ju veta att det var fel taktik iallafall. Han är inte som Tusse som bara höjde rösten när han ville in. Tarsan har knappt nån röst. Nu får man helt enkelt kolla lite då och då om han har ledsnat. Jag hoppas att han i framtiden utvecklar stämbanden eller lär sig nåt annat sätt att annonsera ingående.

Tarsan med s

Igår var vi till veterinären för vaccination. Fan va länge man fick vänta. Nästan 45 minuter över tiden. Tarsan höll på att klösa sig ur buren. Ingen höjdare. Och veterinären avfärdade mig ett par gånger vilket jag tyckte var lustigt. Whatever. Hon beklagade masken och sen var det klart.

På intyget står det dessutom Tarzan. Alla stavar det med z. T.o.m. Google insisterar. Men jag vill ju att det ska vara Tarsan.

En helt ny värld

Tarsan har fått börja vara ute på dagarna nu. Första gångerna vågade han inte gå ifrån bron men nu försvinner han iväg på strövartåg, till min stora ångest. Jag vågar inte ha halsband på honom heller ifall han springer bort och ingen får tag i honom. Men han har kommit tillbaka hem varje gång inom nån timme. Tyvärr vågar jag inte stänga ytterdörren medan han är ute eftersom han fortfarande är såpass nervös så nu när det blir kallare kommer han nog få stanna inne.

Rundmask och annat

Jamen vad trevligt. Vaknade imorse, gick på toa och vad hittade jag i duschen? Tre spyor med varierande mängd mask. Då talar vi inte små larver utan 5 cm långa maskar i röd sås. Härligt. För en stund intalade jag mig att det nog var växtstjälkar som inte trivts i magen, men då hittade jag ytterligare två pölar på golvet i mitt rum. I dessa flöt en ännu större mängd "växtstjälkar". Jag känner mig hyffsat äcklad vill jag lova.

Förutom detta bakslag, och att han hoppade ner i toan innan jag hann spola häromdan (lösbajs möt Tarsan) så har han utvecklats till en nästan normal kattunge. Väldigt klängig och leker med allt. Dessutom har han börjat prata en del också. Ingenting som Tusse men det är ju kul ändå. Han är inte alls särskilt rädd längre heller, bara lite skvättig och osäker i vissa situationer. Idag var han t.o.m ut en sväng och undersökte miljön under bron och i rabatten.


Nästa vecka ska vi förhoppningsvis åka till veterinären och vaccinera och då får man väl fråga om han ser frisk och normal ut.

Tarsan Tyrann

Tarsan har varit ute på upptäckarfärd hela helgen. Jag tror inte det finns ett utrymme i huset han inte har undersökt vid det här laget. Blomsprutan har kommit till användning ett par gånger då han försökt ta sig upp på köksbänkarna. Nån måtta får det vara.

Åt rätt håll

Igår och inatt har det fungerat riktigt bra. Tarsan var med mig i köket och på toaletten. Han följer med mig och kommer när jag ropar. Han har också börjat äta mat i köket. Han blev dock helt livrädd för diskmaskinen och gömde sig i några timmar när jag startade den. Men det är positivt att nyfikenheten tar över för rädslan mer och mer. Det bådar gott.


Jag hoppas också att när han blir mindre osäker på omvärlden att han får utlopp för sin energi på annat än mina sladdar/böcker/kläder/tår/händer/ben. Men vi får se.

Tarsan på äventyr

Tassen har blivit ännu modigare de senaste dagarna. Nu vågar han sig ändå in i köket och lite till. Han har ätit sin mat på reguljär plats ett par gånger, men mest ger han sig ut för att leka i hallen eller utforska utrymmen. Han är fortfarande mycket misstänksam men han lyssnar på röster nu vilket han inte gjorde för några dagar sen. Under helgen ska vi jobba vidare på att få honom ut ur mitt rum. Helst ser jag att han går ut på eget initiativ och inte bara för att man lockar honom.

Annars har det gått framåt ganska mycket. Han är inte längre rädd för mig även om han fortfarande gömmer sig när andra kommer mot honom. Han sover bredvid min kudde eller på min mage på nätterna och hoppar upp i min säng så fort jag lägger mig ner. Alltsomallt börjar det arta sig med förtroendet för människor.

Tarsan

Tassen har nu fått ett nygammalt namn tillbaka - Tarsan. Det var det första namn jag kom på när vi tog hem honom men sen ändrade jag mig och efter mycket debatt och eftertanke heter han nu det igen. Avgörandet fälldes igår kväll när han bet tag i min trådgardin och slängde sig ut i rummet för att genast flyga tillbaka in i väggen.

Hoppas han inte blir helt schizo efter alla namnbyten!

Ytterligare framsteg

Idag fortsatte arbetet och efter lite manövrerande lyckades jag locka till mig honom medan han var på golvet. Det har aldrig lyckats förut. Och när det väl var avklarat lossnade en massa annat också. Jag fick både stå, huka och sitta ner bredvid honom på golvet. Han var iochförsig ockuperad med en leksak, men ändå! Sen kunde jag även klappa honom medan han åt.

Idag kom även Eva och Lars hem. Han är fortfarande väldigt misstänksam men Eva fick ta i honom och tydligen var han avslappnad då också. Det är mycket bra. Jag vill att han ska vara trygg bland människor i allmänhet och inte bara med de han umgås med så mycket jobb kvarstår på förtroendefronten. Han vågar heller inte lämna mitt rum så jag hoppas med lite tid och omsorg att han blir modigare.

Men på bara en helg tycker jag detta är ganska fantastiskt.

Äntligen sömn!

Inatt fick jag sova hela 6 timmar! + ett par på morgonen. Jag vaknade inte heller av att han gnällde utan av att han drämde min lösa usb-sladd systematiskt i golvet. En cerisrosa leksaksmus hade inte heller mycket att säga till om. Det känns bra att han nu så smått börjar slappna av och bete sig som en kattunge, dock blir jag livrädd för mina ägodelar. Igår kväll kollade han in akvariet flera gånger och jag blev tvungen att ryta i på skarpen. Tusse han sket fullständigt i såna saker men så var han ju 11-12 när jag skaffade fiskar.

Än så länge på morgonen har det gått bra. Jag är lite orolig för hans avföring som fortfarande inte går att separera från urinet, utseendemässigt. Det såg heller inte bra ut det han lämnade i duschen. Slem och blod bl.a. Det kan vara miljöbyte och ändrad mat, får man hoppas.

Framsteg

Ok, 3 timmars sömn i natt. Jag vaknade i två omgångar varav en av att han låg och gnällde i diskstället på diskbänken. Jaha, liksom. Han gnällde sedan oavbrutet hela natten igenom. Vid nåt tillfälle framåt småtimmarna började jag härma hans läten och hej svejs så dök ett nyfiket katthuvud upp vid sängkanten. Sen åmade han sig och krälade på mig i ett par timmar.

Det måste jag säga är stora framsteg. Igår fick jag inte ens titta på honom. Under dagen idag har han ömsom varit misstänksam och rädd, och ömsom väldigt kelsjuk. Han somnade bl.a. på min säng medan jag läste trist kurslitteratur. Han är heller inte längre rädd för min systemkamera. Yääy. Tyvärr så går det fortfarande inte att närma sig honom i fritt utrymme. Han har varit ute i huset på äventyr men får han syn på en så sticker han in under nån möbel ögonaböj.

Hursomhelst har jag införskaffat feromoner (dyrt!) och sprayat här och där. Bl.a. i duschen där han så trevligt lämnade en askfärgad diarréskit imorse.

Jag trodde det skulle dröja längre innan han närmade sig någon på eget initiativ, så jag är positivt överraskad! Hoppas det håller i sig när resten av folket kommer hem.

Första dagen

Tassen har legat under min säng hela dagen. Rådet från kvinnan vi köpte honom av var att umgås med honom hela tiden och att ta i honom varje dag. Men telefonkvinnan på kliniken hade andra instruktioner. Hon menade att vi skulle lämna honom i fred eftersom han är stressad. Vi kanske skulle få vänta ut honom några veckor innan han känner sig trygg. Hursomhaver har vi väl bestämt att köra nån slags kompromiss mellan alternativen. Just nu får han alltså vara ifred under min säng. Han äter och går på låda (i mitt rum) som en normal kattunge så den delen funkar i alla fall.

Vi fick även rådet att köpa kattferomoner (Feliway) på Apoteket. Tydligen ska det hjälpa. Jag hoppas det i vilket fall, för första natten var han mycket orolig och gnällde och fastnade i små utrymmen han försökte gömma sig i.

Jag hoppas att natt 2 blir lugnare så jag får sova några timmar.

En ny kattunge

Min allra finaste Tusse gick bort efter 17 år i början av september och jag kände på en gång att jag ville ha en till katt. Jag letade länge i annonser och liknande men fastnade aldrig riktigt för någon. Efter att ha läst i tidningen om kattungarna som lämnats för att dö på Tunadals sopstation kontaktade jag Söråkers Allfoder och åkte dit (torsdag 18/9). Alla de katterna var tingade men det fanns andra. Längst in i ett hörn under en soffa satt en liten sak och tryckte. Tyvärr var han född i naturen och således inte tam. Jag/vi valde den ändå för han var söt och såg ut att ha potential. Nu ska jag försöka tämja honom och den här bloggen kommer att dokumentera resans gång.

Jag har preliminärt döpt honom till Tazman.